Banker, skärp er och ta ert samhälleliga ansvar!

NordeaVissa banker har mer att fundera över än andra.

Vi är bara i början av Panama-skandalen. Det verkar utveckla sig till något mycket otrevligt och på sikt kanske även destabiliserande för medborgares uppfattning om samhälleliga institutioner i stort.

En annan aspekt av bankernas agerande som det sällan talas om är att de bidrar till att öka svårigheterna för civilsamhällets organisationer att verka i konfliktländer.

Som ett resultat av kriget mot terrorismen ser jag och mina kollegor i andra organisationer hur motvilliga myndigheter till exempel vägrar utfärda olika tillstånd, hur företrädare för organisationer trakasseras och hotas och anklagas för att vara främmande agenter eller liknande. Förra året i Ryssland förbjöds människorättsorganisationer rakt av för att de ”påstås strida mot rysk författning”. Vissa av våra partnerorganisationer får ta till knep som annars bara finns i spionthrillers, som att hälla ut smulor på golvet för att se om säkerhetstjänsten har varit på besök, eller flytta sin bokföring mellan olika lägenheter för att den inte ska beslagtas. Myndigheterna kan när som helst komma på ovälkommet besök och vända upp och ned på kontoret.

Vi ser alltså ett krympande utrymme för civilsamhällets organisationer världen över. De blir mer och mer kringskurna i sitt arbete. Men vad du inte tänker på är att detta ”krympande utrymme” också kan pågå på ett helt vanligt bankkontor nära dig. Följande fick jag höra av min kollega Isabelle Geuskens på Women´s Peacemakers Programme (WPP) i Nederländerna.

Organisationen WPP försökte under våren 2015 öppna ytterligare ett bankkonto hos en holländsk bank de använt länge. De fick nej med hänvisning till att de bara kanske skulle jobba med organisationer i Syrien. Detta var alltså ingenting som WPP ens hade tagit beslut om att de skulle göra. Blotta misstanken om att detta ”kanske jobba med Syrien” i förlängningen – även om det var så gott som otroligt – skulle kunna tänkas finansiera terrorism gjorde att det blev avslag. Banken var orubblig.

När sådana här historier berättas dyker nästan alltid fyra bokstäver upp; FATF. Nästan ingen vet vad FATF, Financial Action Task Force är, men kort kan det beskrivas som ett internationellt samarbetsorgan som både Sverige och EU är med i. Detta anonyma forum med mycket makt bildades 1989 och har till syfte att motverka pengatvätt och finansiering av terrorism. Utan att fastna i detaljer så har FATF utarbetat en viktig global standard som heter Recommendation 8. “Nonprofits are particularly vulnerable to be abused by terrorists” har FATF slagit fast – ett antagande utan grund enligt Isabelle Geuskens på WPP.

FATF rejtar alltså med hjälp av Recommendation 8 länder som är i riskzonen för att bistånd går till terrorism. Tunisien och Egypten ligger i topp och Norge ligger i botten på den listan. Många länder använder idag själva Recommendation 8 som förevändning för att strypa civilsamhällets finansiering från utlandet. Allt för att undvika att misstänkliggöras av FATF. Många fattiga länder och länder i konfliktområden är angelägna om att ligga väl till i rankingen hos FATF, annars kan de drabbas av ekonomiska sanktioner.

De västerländska bankerna är också mer riskmedvetna idag, de vet att de kan hållas ansvariga ifall de medverkar till terrorfinansiering, då kan de förlora banklicensen. ”Better safe than sorry”.

Det råder en ganska stor enighet bland internationella givare, institutioner och stater att flera organisationer i det civila samhället bidrar positivt till samhällsutveckling, fred och framskridande i konfliktländer. Och att deras verksamhet måste säkerställas, dvs finansieringen måste vara stabil. Men det är nu tvärtom! Istället bidrar västerländska bankers ängslighet ännu mer till detta ”krympande utrymme” (på engelska Shrinking Space) genom att kraftigt begränsa möjligheten att finansiera kvinnoorganisationer, och aktivisterna själva blir ständigt utsatta för förhör av myndigheterna för att säkerställa att de inte finansierar terrorism.

I vissa länder påstår myndigheterna att man följer ”allmänintresset” när man väljer om t ex kvinnoorganisationer ska få verka eller inte. Det är också mycket vanligt med smutskastningskampanjer i olika statliga medier, riktigt fula förtalskampanjer – ofta med sexuella anspelningar – som har till syfte att ta ifrån kvinnorättsförsvararna ”heder och anständighet” och därmed göra dem mindre trovärdiga.

I vissa länder måste bankerna rapportera till myndigheterna när det kommer in stora belopp på MR-organisationers konton. Bankerna kan då också få för sig att begränsa antalet uttag, sätta beloppsgränser för uttagen, osv osv. Allt detta försvårar ytterligare arbetet för organisationer i konfliktländer som redan jobbar i motvind. Några av Kvinna till Kvinnas partnerorganisationer har varit med om att komma till banken för att upptäcka att deras banktillgångar frysts och att banken har rapporterat till säkerhetstjänsten vilka som är givare till verksamheten.

Detta måste upphöra och bankerna måste ta sitt ansvar.  Regeringar och internationella institutioner – aktörer med muskler – MÅSTE ta sig tid att förklara för bankerna hur illa detta drabbar civilsamhällets organisationer och i förlängningen motverkar sina syften på ett helt uppenbart sätt. Det handlar nog en del om okunskap. Också vi i civilsamhället som är givare och partners måste vara med och påverka och säga ifrån på ett internationellt plan. Vi måste bedriva mycket research för att klargöra exakt hur det fungerar i olika länder.

Nu har civilsamhällets organisationer i alla fall gått samman och bildat the non profit platform on the FATF. I slutet på juni 2015 lyckades de få FATF att gå med på att hålla en årlig dialog med företrädare för civilsamhällets organisationer så att alla gemensamt kan bekämpa finansiering av korruption och terrorism, och i förlängningen vända dagens katastrofala utveckling. Organisationer kan vara rädda för att bli stämplade om de är frågvisa, men för att kunna motverka denna trend måste alla förstå hur systemen fungerar. Tystnad, rädsla och anpassning är inget alternativ.

Annonser
Det här inlägget postades i Bistånd, Svensk politik och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s