Motståndets tid är inne

Demonstrationen Women´s Caravan for Peace i Sarajevo

Faktum är att världsläget ser riktigt illa ut för kvinnors ställning och rättigheter. De patriarkala vindarna viner med stormstyrka. Så årets 8 mars måste gå i motståndets tecken snarare är att vi firar vunna segrar. Det finns nämligen ingen tid att förlora.

Vi – alla – människor som inte vill se en våldsam backlash för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter måste steppa upp NU! Kvinnors rättigheter är nämligen mänskliga rättigheter (ja faktiskt! …ironi) och hänger ihop med övriga utvecklings- och hållbarhetsfrågor. Det känns rätt tjatigt att behöva upprepa dessa självklarheter år från år. Alltså drabbas inte ”bara” kvinnor utan även barn, partners, familjer och samhället i stort när kärnvapenpatriarkerna går bärsärkagång och återinför förbud mot aborter (Trump) och river upp lagar mot våld i hemmet (Putin).

Men finns då inget att fira? Jo – förmågan till motstånd ska firas. Kvinnorörelsen har en lång historia av mobilisering i stunden när det behövs. Redan 1915 samarbetade kvinnorörelsen över hela Europa för att manifestera mot första världskriget och kämpa för freden. 1956 protesterade 20 000 kvinnor i Sydafrika mot de nya passlagarna och 1968 demonstrerade hundratusentals kvinnor i Washington mot Vietnamkriget, för att bara nämna några.

I Indien tog kvinnor initiativ till massdemonstrationer mot de brutala våldtäkterna som skördade flera kvinnors liv 2012/13. I Sydamerika skedde stora protester och manifestationer förra året i flera länder mot det grova slentrianmässiga kvinnovåldet där förövare ofta går fria. Polska kvinnors stora demonstrationer hösten 2016 fick stopp på en lag om totalt abortförbud och i Spanien lyckades kvinnoorganisationer genom kampanjer och internetupprop hindra en liknande abortlag för ett par år sedan.

En av våra samarbetsorganisationer i Serbien har och har alltid haft aktivismen som främsta verktyg. ”Women in Black” firade 25 år förra året och hade då hunnit med över 700 fredliga protester och demonstrationer. Trots hat och hot i ett alltmer nationalistiskt och kvinnofientligt Serbien fortsätter de outtröttligt under parollen ”Always disobedient! Still on the Streets!”

Fred och försoning är budskapet i mycket av den aktivism som våra samarbetsorganisationer driver. Några av de modigaste kvinnorättsaktivister jag har mött finns i länder i Mellanöstern, och om någon fortfarande bär på föreställningen att kvinnor i den här delen av världen är passiva offer kan jag bara meddela att ingenting kan vara mer felaktigt. På kvinnodagen för två år sen demonstrerade Palestinian Working Women Society for Development för rätten att leva i fred och frihet, men möttes av israeliska soldaters gummikulor.

Kvinnors motstånd och kamp för frihet ser olika ut eftersom våra samhällen är olika, men i grunden handlar det alltid om samma sak: frihet från våld, frihet att bestämma över sina liv, sina kroppar och  frihet att organisera sig för politiska och samhälleliga förändringar. I samhällen där kvinnor inte förväntas cykla, kan en klunga kvinnor och flickor på två hjul till exempel vara en ytterst kraftfull manifestation, som i Iran.

En av de största globala protesterna någonsin, Women´s March i januari i år, då miljoner människor gick ut på gatorna, är ännu ett exempel på kvinnors engagemang för alla människors lika värde och rättigheter.

Tanken att kvinnor skulle kunna representera ”mänskligheten” verkar fortfarande vara alltför kontroversiell för vissa. Män däremot anses med självklarhet stå för det allmänmänskliga hela tiden. Feminismen är svaret på denna orättvisa.

Så här kommer mina 8 mars-råd för motstånd:

  1. Låt aldrig rasistiska, sexistiska, och homofoba uttalanden passera i vardagen. Säg ifrån!
  2. Lyssna på erfarenheter från de som varit med förr, som förintelseöverlevarna Hédi Fried o Emmerich Roth.
  3. Kräv mod av dig själv innan du kräver det av andra.
  4. Stå upp för dem som inte kan göra sina röster hörda.
  5. Organisera dig/er. Tillsammans är vi alltid starkare.
  6. Motstånd i varje andetag!

På internationella kvinnodagen 8 mars 2017 och under hela veckan anordnar Kvinna till Kvinnas volontärer paneler, utställningar, demonstrationer och fester över hela landet. I en debattartikel i Göteborgsposten redogör vi för varför feminismen behövs mer än någonsin.

Motståndets tid är inne.

Advertisements
Det här inlägget postades i 8 mars, Balkan, Jämställdhet, kvinnorättsförsvarare, Kvinnors rättigheter, Nationalism, Serbien, Sexuella rättigheter och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s